A BLOG ABOUT NOTHING

Krönikörernas fall och återkomst

September28

 Krönikor. Jag skulle väldigt gärna vilja skriva krönikor, men de är fruktansvärt lika dagens moderna blogginlägg. Vi skulle kunna säga att i samma stund som Fredrik Virtanen introducerade och starta den stora blogg-boomen i Sverige hos den stora massan skrev han på sin egen och sina krönikörskollegors dödsdom. När vi vanligt folk kunde säga vad vi tyckte till en stor mängd människor försvann krönikörernas makt – eller i alla fall momentum.
 Nu behövde vi inte bara ta del av några utvalda personers personliga åsikter och möjligtvis någon bondes åsikter ur ”Dagens ris”-spalt i tidningarna.
 Nu kunde var och en själva leka krönikörer och skribenter.
 Samt ta del av andra människors åsikter och tankar.
 Stort. Banbrytande. Och fascinerande, givetvis.
 Det vara yttrandefrihets-bonanza!
 Låt oss säga att detta hände 2005. Möjligtvis 2004. Har lite dåligt minne kring detta.
Vet att jag började blogga i maj 2005 (detta kanske inte stämmer, men jag orkar inte kolla upp!). Alltså; bloggarna har dominerat i fyra, snart fem års tid.
 Och krönikörerna har tappat mark.
 Eller har de det? Inte alla.
 Jag skrev att Fredrik Virtanen skrev på sin egen dödsdom i och med ”Sluta röka”-bloggen. Men riktigt så förenklat kan vi inte göra det för oss.
 Alla krönikörer har faktiskt inte tappat mark. Dock har de blivit färre. Istället har man satsat på bloggar. Massor av bloggar, för alla smaker. Aftonbladet har till och med en biodlarblogg! Sjukt.

 Virtanen själv har dock upprätthållit sin status som krönikör. Han har istället vid många tillfällen slagit ihop så väl blogg som krönika på fiffiga sätt.
 Fredrik skriver fortfarande så pass djupt och intressant i sina krönikor att de fortfarande lockar läsare. Likaså Per Bjurman. De har en standard på sina krönikor som gör att de särskiljer sig från vanliga blogginlägg. De är mer än vanliga blogginlägg.
 Något som exempelvis Linda Skugge inte är.

 ”Ny Linda Skugge”
 Nu efter ca fem års bloggande ser vi en trend som vänder. Folk har börjat tröttnat på bloggar. Och bloggandet. Det är krävande att blogga och följa bloggar. Dessutom har man tröttnat på all skit som skrivs. All brist på kvalitet.
 Många har dock skaffat sig en twitter vid sidan om bloggen. Likaså jag.
 Själv har jag glidit över mer och mer till min twitter.
 Det är enklare. Snabbare och ibland roligare. Kräver inte lika mycket av mig som skribent.
 Dock har jag bloggen som komplement.  
 Längre texter, blogg. Kortare texter, twitter.
 Detta gör att bloggens roll sakta kommer gå från att vara huvudkanalen, till att bli en bi-kanalen.
 Just nu är det dock fortfarande tvärt om. Twitter agerar side kick.
 Men. Den här trenden och utvecklingen öppnar för krönikörerna igen. Jag tror att de kommer att komma tillbaka. Jag tänker inte säga att bloggarnas tid är förbi. Men bloggarna i deras nuvarande form och syfte kommer vara ett minne blott snart. Bristen på kvalitativa inlägg blir deras egna fall.
 Vi går tillbaka, fast framåt. Mera twittrande, mindre bloggande.
 Detta gynnar krönikörerna.
 Snart har vi en vår generations Linda Skugge igen!
 Då talar jag inte om bloggens Linda Skugge-fenomen Blondinbella. Hon har inte vad som krävs för att bli krönikör. Det krävs ett större djup.
 Ett sinne för det unika. Ett sinne som Fredrik Virtanen.

posted under Notes about nothing

Email will not be published

Website example

Your Comment: