A BLOG ABOUT NOTHING

Köksgeni!

December19

Jag är fan ett ess i köket. Kvällens lax och vitlöksrostade delikatesspotatishalvor är bland det godaste jag ätit i år. Jag är ett geni!

Tjejerna tog silver!

December19

Sveriges handbollsdamer tog silver i EM! Stort. Har följt det här faschinerande och fantastiska handbollslandslaget turneringen igenom. Är helt sjukt imponerad av deras insatser och blir glad över att damerna äntligen lyckades prestera topphandboll.

Känns lite synd att turneringen är över nu när man vant sig att spana på alla söta handbollstjejer höhö. Nemen, kul med ett lag med sånt go i sig – nästan roligast att se hur laget agerade utanför “spelet” och vilka olika härliga karaktärer spelarna har.

Lagets gigant är givetvis superduktiga (och väldigt söta) Isabelle Gulldén! Kul att hon redan blivit en sån gigant, endast 21 år gammal. Hoppas hennes utvecklingskurva fortsätter!

Silver denna gång – guld nästa!

Fröken Ys tidiga julklapp

December13

Ett ljus i decembermörkret. Fröken Y blinkar till på skärmen.
Tiden går för fort, men ofta ändå för sakta. Det var länge sen vi snackade sist, än längre sen vi sågs.
Hon är märklig den där fröken Y. Försvinner spårlöst för att sedan utan förvarning dyka upp igen och sprida glädje, om än bara i a-ö. Men det duger mer än väl en kväll som denna. Att äntligen skratta sådär genuint och skönt igen är den bästa julklapp en katt som jag kan få såhär i tider som dessa. Hon levererar alltid. Som få. Det är en fantastisk egenskap hos en lika fantastisk människa. Och jag vet att du läser detta snart och tycker jag är fånigt inställsam, men sug åt dig det här istället. Varenda stavelse är genuin! Nu ska vi fortsätta driva den här konversen till nya helt skruvade nivåer. Som förr. När tiden inte var ett bekymmer och det alltid kom en chans till så fort man klev upp och mötte morgonen nästa dag.
Ser fram emot den tiden igen. För jag är övertygad om att den kommer dyka upp.
Förr eller senare…
Ditt svin.

Poetens ord

December12

Man måste genom skam
Man måste igenom revansch
Man måste dö några gånger innan man kan leva

Så mycket bättre

December12

Vilket oerhört välsmakande program. Förvisso har långt ifrån allt varit outstanding, men de guldkorn som sprungit fram ur detta program har gjort tittandet värt de mindre bra inslagen.

Krister Sandelin… vad ska man säga? Det är ju något fel på snubben, men tycker synd om honom och väldigt ofta känns det som att han är på femårings nivå. Så, jag unnar honom denna tid i rampljuset! Men han lyckades faktiskt rätt bra med “Jennie, Jennie“. Det måste vi ge honom. Vad gäller September så är hon fortfarande September för mig, om än liiite bättre. Hennes tolkingar av “Mikrofonkåt” och “Kärlekens tunga” är sanslöst bra! Vad gäller Petter så TROR jag att han uppskattades mycket av den stora massan för att han är annorlunda, men ändå fruktansvärt cool och sympatisk. Sen tycker jag verkligen inte att han alltid gör så bra musik, han råförstörde till exempel “Fulla för kärlekens skull“. Men ändå; stabil insats. Livade upp! Hans absolut bästa tolkningar blev “Tuff brud i lyxförpackning” och “Stockholm i mitt hjärta“.

DiLeva ÄR tillbaka, kvinnomisshandelsmisstankar till trots. Och kaftan har aldrig varit så poppis som nu. De säljer väl som smör i landets olika kaftanbutiker! Vad gäller musiken var han en av de mest överraskande, gjorde väldigt bra tolkingar. “Sträck ut din hand” = essig! Och “Kungarna från Broadway” var näst intill perfekt.

Lasse Berghagen gjorde en stabil insats, absolut. Lite tråkig enligt min mening, men jag uppskattade hans tolkning av “Längesen“. Den var fin. Däremot var Beghagens tidigare fru Lill Babs stencool! Vilken krutladdad tant, en riktig superstar. Att hon satt med solglasögon INOMHUS bidrog bara till hennes superstar:iga aura! Och den tolkningen som hon gjorde på Eldkvarns superfina låt “Huvudet högt” fick mig att nästan börja grina. Hon är och förblir ett av de största essen i svensk musikhistoria! Och sist men inte minst, på tal om Eldkvarn, så har vi den klarast lysande stjärnan i hela programmet; Plura! Han är utan tvekan den coolaste katten just nu i hela artistsverige. Kokain-skandalen adderar bara till hans magnifika image som rockgeni. Därmed inte sagt att kokain nödvändigtvis är något bra. Plura gjorde genomgåeende bäst tolkningar. Och framförallt en knäckande version av “Logiskt“. Överlag dominerade han med sina klassiska citat. Och jag tror INGEN fått in ordet runka så många gånger i TV4 på bästa sändningstid!

Jag vet någon som hatar sig själv just nu för att det här programmet inte blev public service. SVTs programdirektör lär drömma mardrömmar. Det här är TV4s nya “I en annan del av Köping”-succé. De lyckas när de sänder fell good-program, inte jävla Idol eller andra risiga program.

Svepande kyla

December11

Decemberkväll. Det vita täcket utanför fönstret berättar för oss att det är kallt nu.
Men det hjälper inte hur mycket jag än klär på mig.
Halsduk. Vantar. Tröjor. Strumpor. Inget hjälper.
Kylan går djupare än så. Och det krävs något mer för att bli varm igen.
Igen. Varm igen. Som då. Som förr. Som innan farväl.
Man traskar på med det kalla knarrandet under fötterna och det blir alltid ett spår man kan följa tillbaka. Kväll. Kallt. Spåren ligger där på marken i gatlyktans konstgjorda ljus.
Tills stormen kommer. Och suddar ut allt. Ibland behövs det en storm.
Något som kommer och rensar pappret. En ny sida.
Att skapa nya spår på. Men var är den här stormen?
Och med vem ska jag promenera vidare med?
Det är alltid bättre med två par spår än ett. Är man två gör det inget om spåren bakom en suddas ut. Det finns liksom alltid en chans att man kommer tillbaka till samma plats igen oavsett. Ett vinterland blir så oerhört mycket skonsammare om man ser två skiggor bakom sig än en. Ett vinterland så förädiskt vackert i dagsljus. I kärnkraftssolens strålar. Gnistrande och bländande vackert.
Hand i hand genom ett vinterland. Som då. Som förr. Som innan farväl.
Då värmen var oändlig och dagarna för korta.

Hasse P

December11

Lyssnar på Filip och Fredriks bok “Tårtgeneralen“. En fullkomligt lysande bok och den lyfter enormt mycket eftersom att det är författarna själva som läser högt för mig. Mer om boken här.

Och! Hasse P – vilken härlig lirare, ja LIRARE är PRECIS vad man kallar en sådan magnifik figur som Hasse P!

Ska man börja kalla sig Fredrik S numer kanske?

Förresten…

December1

Det är ju svinkallt ute, typ -20. Så imorse tog jag mina långkalsonger.
Men! Rykten gör gällande att det blir VÄRRE med långisar…
Då huden ej kommer i kontakt med byxan och då blir luften mellan byxa och långis extra kall. Alltså borde jag kanske inte tagit långisar imorse.
Lite som det här med att dricka mjölk.
Ridå.

Vi är de landsförvisade!

December1

Förmiddag och ljust ute. Trevligt. Men! Snart är det mörkt ute, fy fan.
Det blir ju mörkt redan vid 14 typ. Galet.
Tänk att vi valt att bosätta oss här uppe i kalla Sverige. De flesta andra valde varmare breddgrader, men inte vi. Galet! Vi är säkert de som blev landsförvisade vid tidernas begynnelse. Skulle icke förvåna mig.
Det är ju dock tur för mig att jag uppskattar vintern tillräckligt för att stå ut med mörkret.
Jag är debil, vi är debila. Vi borde inte uppskatta detta, vi borde vilja flytta till typ… södra Frankrike! Det borde vi. Nära till Alperna dessutom, trots allt.