A BLOG ABOUT NOTHING

Out of order

September15

Har vart lite upptagen senaste tiden. Bättring lovas (igen).

Er bäste,
Freddie

Jennie

September11

Varför blir man alltid sittandes extra länge vid datorn på kvällarna? Det är som att en helt ny värld öppnar sig efter klockan 22:00! Internet har aldrig innehållit SÅ många intressanta hemsidor som man knappt kan slita sig från. All inspiration att göra saker dyker upp igen. Är detta något som bara jag lider av?

God, I hope not.

Har ni förresten sett Lätta-reklamen? Den med Renata Chlumska (reservation för stavning på efternamnet!) som paddlar kanot/kajak. Väldigt fina “ute i naturen”-bilder.

Men!

Magisk låt. Fullkomligt magisk. Och det beror på att det är den magnifika Jennie Abrahamsson som ligger bakom och sjunger den. Hela hennes debutalbum “Lights”  är en lite juvel som jag rekommenderar varmt. Spotifya henne. Ni kommer förmodligen gilla henne.

Ni hittar hennes platta på Spotify genom att klicka här.

Snart kommer Jennie ut med en ny platta, den heter “While the sun’s still up and the sky is bright”.

Nyaste singeln “Late Night Show” från hennes kommande platta.

Reklamtabbar vi minns; Locums bekännelse…

September8

Igår bjöds vi på Lagerbäck-porr!

September6

Det var en ödesdag igår, lördagen den 5e september, 2009. Fotbollslandslaget behövde vinna för att ha en bra chans att vi ska bli grupptvåa. Jag var optimist.
Tippade 2-0. Utan vidare pardon.

Det var vad vi behövde, vi var tvungna att gå ut och köra över Ungern igår kväll. Så var det bara.
Själv stod jag på ett knökvarmt O’Leary’s i Örebro och kikade på när de blå-gula stegade ut på planen genom en Samsung. Strödda kommentarer hördes om Lars Lagerbäcks avgång, Zlatans förmåga att inte näta i landslaget och Kim Källströms vara eller icke vara på mitten. Folk var bekymrade över laguppställningen.

Men. Lagerbäck hade denna kväll mönstrat ett ultimat lag, så när som på Elmander som kanske inte borde fått startat. Det var min initiala tanke. Men jag måste nog erkänna att det var tur att Johan startade.

För Sverige stegade ut och gjorde exakt det som Lasse Lagerbäck visat i sin Lagerbäcks-pärm Det var ett pressat Sverige som kom ut och visade vad de kan. En fräsh mix av äldre mer rutinerade spelare (Olof Mellberg (!!!), Anders Svensson och Zlatan (!)) och nya unga spelare (Holmén, Elm och Safari) med vilja visade vad ett LAG kan göra.
Källström knorrade bollar med sin vänsterdoja åt alla möjliga håll – perfekta passningar, chippar och långbollar.
Och Johan Elmander som jag nämnde tidigare sprang och slet sönder den ungerska backlinjen utan pardon.
Svensson tog tag i det defensiva, med briljans. One-touch-Danne har inget i landslaget att göra när vi har “Taco”.
Olof Mellberg växte till den försvarsgigant han är… Eller än mer, till den viking han var igår. Briljant!

Ingen spelare gjorde en dålig insats i första halvlek. Sverige spelade med kämparanda, kraftfullhet och smarthet. Det var Sverige som vi är vana att se dem. Det var Lagerbäcks Sverige. Fast ändå inte så tråkiga.

Hela första halvlek var 45 minuter Lagerbäck-porr!

Och således efter en hörna av Kim som nådde “vikingens” skalle så stod det 1-0. Fruktansvärt rättvist.

I andra halvlek kom Ungern ut starkare och mer ihopsamlade. Jag blev orolig att vi skulle få problem nu. Men Sveriges maskineri ångade vidare. Kim hade en i ribban, Holmén tätt utanför och Elmander verkade inte för en stund medveten om hans mål-impotens. Det var mäktigt att se.

Men efter att Elm gått in dumt i en duell så blev det straff. 1-1. Pang. Även om Andreas Isaksson gick rätt och var nära att ta den. Kan tycka att det är en snällt given straff. Så farligt anser jag inte att Elms ingripande var. Men fortfarande orutin av Elm. Framförallt orutin.

Jaha. Ridå. Matchen var över. Sverige blev för en stund stressade på slutet. Trots att vi dominerat matchen och radat upp chanser så det kunde ha stått 3-0 minst, så stod det nu 1-1. Klockan tickade upp på 90 min. Tillägg på 3 minuter. Minst, ska sägas.

Inget händer. Bytena gör ingen nytta.

Ungrarna ser 1-1 som en seger. Men DÄR gör de generalfel nummer 1! De tappar skärpan. Och vi ska inte glömma att Sverige har rutin från kvalspelande så det förslår. Vi anses vara världens bästa kvalspelslag. Och Lagerbäck sitter på detta. För det var nu, när Ungern trodde matchen var över som svenskarna plockade fram esset; rutinen.

 It ain’t over untill the fat lady sings, som de säger. Så på resolut rutin så lassar Micke Nilsson konsekvent fram bollen till Elm. Som vänder upp och lika konsekvent matar bollen vidare (det enda rätta sättet när man har kniven mot strupen, det vet svenskarna). Detta ska visa sig bli en magisk boll. Elms känsla är värd en medalj! För utan vidare pardon levererar han en perfekt boll till Zlatan, förbi ett ungerskt försvar som redan trodde matchen var avgjord.

Jag sa tidigare att Sverige visade vad ett LAG kan göra. På stopptid så visade Zlatan vad INDIVIDEN kan göra. Utan tankar på skadade knän eller Barcelona så plockar Zlatan ned bollen och gör det han ska. Mål.

Inte det vackraste. Men kanske det viktigaste målet han gjort på länge.

Matchen är slut. 2-1 till svenskarna. Igår kväll visade vi vad ett LAG och en INDIVID kan uträtta ihop. Och det visade sig vara stora saker. Rättvis seger och hopp om framtiden.

Jag är övertygad om att vi går till VM i Sydafrika. Tack vare segern igår är vi redan en god bit på väg.

Och igår visade dessutom den starkt ifrågasatta Lagerbäck att gammal är äldst.

It blows to work at JC…

September5

Hahaha! Stor humor, faktiskt. Klädföretaget JC har försökt ungdomifiera sin webbplats. Något nytt marknadsföringsknep. I alla fall, de har inte en blogg som vanligt folk. Ne, det nya “coola” uttrycket är alltså “blodge”. De har en blodge.

Såhär skriver de:

“JC har en blogg. Vi kallar den för “blodge” för att man får. Saker som kommer finnas här är till exempel saker om JC. Och saker som inte alls är JC – men ändå är det, typ snygga jeans. Eller bara vanligt snyggt (eller annat). Blodgechef är Klara Svensson så undrar du något, kontakta henne! Eller kommentera. Eller båda!”

För att man får alltså. Intressant.

Men enligt Urban Dictionary så betyder “Blodge” såhär;

3. Blodge - To give a blow job to a person(s).

Ex: “C’mon, give me a blodge will ya?”
So… Back to the drawing board ey?

Lou Reed och jag dricker maragritas i den ljumma New York-natten…

September4

Tankar. Inte som i att fylla bilen med “gas”. Menar de där som far omkring uppe i ens skalle i tid och otid. Just nu tänker jag väldigt mycket på hur hösten kommer bli.
Kan bli intressant.
Universitetsmänniska ska jag bli. Om man nu kan säga så.
Det kan man nog. Bör man kunna.
Men vad är det? Jag vet inte. Får väl se.
Antar jag.

Att anta är oftast negativt. Mest en reflektion alltså.
Känns ju som att när man antar så visar det sig ofta att man antagit fel. Så jag har i alla fall slutat att anta saker.
Gräv fram fakta som är underbyggt, är min kopp te. Enklare så. Inga besvikelser heller.

Men! Nu ska vi inte gräva ned oss i sådana här utsvävanden. Klockan är 23:28. Militär tid.
Jag säger god morgon till natten. Som Sir Elton John sjunger i den magiska “Mona Lisas and mad hatters”.

While Mona Lisas and Mad Hatters
Sons of bankers, sons of lawyers
Turn around and say good morning to the night
For unless they see the sky
But they can’t and that is why
They know not if it’s dark outside or light

En fruktansvärt underskattad låt, med adelsmannen. Och varje gång jag hör den så får jag flash backs till New York City. Kommer aldrig kunna släppa den staden.
Jag har på något sjukt sätt förälskat mig i den staden. I hela det där landet.

Trots klassindelningen som är fruktansvärt kontrasterad. Trots att rika får enorma skattereduktioner om de donerar pengar till “charity”. Trots att Starbucks urholkar de små kvarterscaféerna. Trots att man är för dödsstraffet. Och dessutom trots att man gett sig ut i krig. Men även trots ofantligt mycket mer dumma saker, som den nationen gjort.

Därför att det är inte alla amerikaner som står för detta. Det är slipsnissarna i Washington D.C. som lekt världsgudar. Det är inte den vanliga amerikanen som stödjer kriget i Irak. Möjligtvis den traditionella, men inte den vanliga.

Men det ÄR den vanliga amerikanen som får ta smällen för detta. Därför känns det skönt att en än så länge väldigt klok man har tagit över makten in the White House. May Barack Obama turn the United States around.

Det gäller att fokusera på vad man gillar med USA. Då blir det ett fruktansvärt vackert land.
Därmed inte sagt att jag vill att Sverige ska bli som USA.
Det kan vi inte bli.
Sverige är Sverige.
Och USA är USA.

Men. Vi kan alltså fokusera på det vi gillar med USA. Vi bör göra det!
Låt oss ta i - på det typiskt amerikanska sättet – och säga att vi fokuserar på det vi älskar. What we love about it.

Jag älskar Mtn Dew.
Känslan av att gå in i ett Whole Foods.
Kontrasten i Oreos.
Att de har det rosa trögflytande Pepto Bismol i dunk att köpa rakt över disk när man får lite magproblem.
När de säger “Excuse me Sir”
Att det allt som oftast är free re-fills.
Sättet de talar på.
Deras enorma patriotism, men ändå brinnande nyfikenhet för Sverige (och annat det inte vet så mycket om). Som de tror har alptoppar, choklad och klockor i stora lass. Myten att de tror vi har isbjörnar kan revideras. De tror inte detta. Dock verkar många tro att att Sverige är ett “bögtätt” land. Intressant.
Känslan att vinka till sig en taxi i New York.
Att de tog sitt förnuft till fånga och röstade på Barack Obama i valet till posten som världens mäktigaste man.
Kort sagt älskar jag USA mer än jag hatar det.

Min dröm är faktiskt att få göra ett resereportage a’la “Fredrik och Filip”-style i just USA. Eller att jobba på The New York Times.

*drömmer mig iväg*

Ne herregud vad jag spånade iväg här.
I något sorts “hej-kom-och-älska-USA-med-mig”-inlägg.
Haha.
Men. Ibland kan de behövas.

Som ikväll. Då jag helst skulle vilja sitta på en New York-krog och prata skit med alla stammisar. Prata om att det var bättre förr.
Jag vill höra när en Barry talar om “Ronnie”, jag vill dricka mig full med my own dip sauce girl och kanske framförallt vill jag förlora mig i New York-natten.
Det vill jag göra. Och jag vill göra det nu.

Eller som San Fransisco-bandet Counting Crows leadsinger Adam Duritz sjunger i deras super-hit “Mr. Jones” ;

“I want to be Bob Dylan

Så är det. Eller också vill jag vara Lou Reed - mannen som skrev “I’m waiting for the man” - som när det begav sig var coolast på Manhattan och fick precis vad han ville. Eller jag vill iaf sitta med Lou och dricka margaritas med honom. För det är rock’n'roll. Allt Lou Reed gör ÄR rock’n'roll. Så är det bara.

Som Fredrik och Filip uttrycker det;  har man en gång varit coolast på Manhattan, är man alltid coolast på Manhattan!

Word.

A bit of Fry and Laurie

September4

“Va fan ska jag med 30 barkisar till?!”

September3

Halli hallå Magnus! (Ulf!)

Jag pluggar och står i. Tar mig igenom de sista blödande sidorna i “Film Art”-boken. Imorgon ska vi labba, kring teorier och analyser. Intressant va? Snart kommer jag vara expert på neoformalism!

Har inte hunnit med så mycket annat än att plugga. Men jag kommer nog snart in i det hela. Det är en rätt packad första vecka må jag säga!

***

Tar en paus och ser Family Guy nu. Kul.

***

När spelas nästa damlandskamp? Bör väl vara kvartsfinal snart, eller har den redan spelats?! Jag känner mig lost.

***

Note to self; köpa bröd.

***

Svininfluensan skördar dödsfall. 2 st.

Döda i vanliga influensan so far: 40 st. (Siffran är uppskattat och i allra högsta grad påhittat för att förtydliga skillnaden mellan vanlig- och svininfluensa. Detta är alltså ett fiktivt tal).

Kontentan: Fler dör av vanliga flunsan, än svinis. Därmed Inte sagt att man inte ska ta svinis på allvar, men denna masshysteri är ju bara en produkt av medias makt.

***

Imorgon blir det upp tidigt. Plugga det sista så man är förberedd inför labben. Ska bli intressant.

Inser själv vilket trist inlägg det blev men ibland är det så..

Redaktionen ska snart sova. God natt!

 

Bröööööd!

Inte den mest intressanta bok jag har läst:

September2

“Film Art: An Introduction”.

Huva.

Nollningen.

September1

Oj oj oj. Spännande första dagar på Uni alltså. I måndags var det bara introduktioner, insåg att jag valt helt rätt program då de berättade under PR-introduktionen. Sjukt nöjd med mitt programval (PR och informationsprogrammet).

Idag var det ytterliggare en introduktion i vad MKV (Medie och komunikationsvetenskap) är. Intressant, dessutom en mycket skärpt och bra föreläsare.

Dessutom såg vi filmen “Trollkarlen från Oz”, helt OK film. Inte mer. Ska bli spännande att se vad vi får behandla sen på seminariet om den. Imorgon blir det filmen “Citizen Kane”.

Nollningen idag också. Första aktiviteten jag var med på! Det var Super Speed Dating. Fast utan the date part. Vi skulle helt enkelt lära känna varandra. Och det var trevligt.

Efter skulle alla rösta på den som var trevligast/socialast/mest pratglad.

Jag vann.

Newer Entries »